Sånt här gillar jag!
Tänk dig en planet, mycket lik den vi bor på. Lorien heter den. Tänk dig sedan en invasion av stora, långa, människolika varelser som tömmer planeten på allt och alla. Total rensning. Men i hemlighet har nio barn och deras lika många ledsagare lyckats komma undan och är på väg till den planet som är mest lik den som de nyss övergett. Jorden. De efter siffror namngivna barnen sprids över jorden men de är jagade av de där varelserna, Mogadorier, och de lär inte sluta förrän alla nio är döda. Mogadorierna har bara ett litet problem. Barnen måste dödas i nummerordning.
Vi träffar nummer fyra, eller John Smith som han just nu kallar sig, och hans ledsagare Henri när de är på väg att flytta till Paradise, Ohio. Nummer tre har nyss dödats och det är dags att röra på sig. I Paradise är det tänkt att John och Henri skall ligga lågt men det blir svårt med den störiga quarterbacken Mark och den sköna Sarah att titta på...
Pittacus Lore* har skrivit en historia som är trovärdig och intressant, dock med en lång startstrecka. Det är egentligen inte (med något undantag) förrän i slutet som man verkligen fastnar. Mina favoritscener är de när man får se återblickar från Lorien (något jag verkligen saknar i filmen, som för övrigt inte känns alls lika sci-fi som boken).
Titel: I am number fourFörfattare: Pittacus Lore
Språk: Engelska
Sidor: 391
Sidor: 391
Genre: Ungdomsroman, Spänning, Sci-Fi
Utgivningsår: 2011
Förlag: Penguin
Format:Storpocket (paperback film tie-in edition)
ISBN: 978-0-241-95357-0
*Pittacus Lore är en pseudonym för James Frey och Jobie Hughes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar